Koffeinförgiftad

Har löst ett problem jag haft ett tag. Haft skakningar, särskilt händerna, skakningar och ryckningar som blivit jobbigt. I går var det särskilt hemskt. Kan det vara champagnen? Nä. Behöver nog vatten, mycket vatten. Så jag drack och drack. Fast ibland tog jag fel på vattenflaska och kaffemugg. Och då begrep jag: ända sedan viktkuren började har jag druckit mängder med te och kaffe, mängder som blivit större och större. Nu dricker jag tio-tolv koppar per dag. Inte konstigt att hjärtat skenar i väg och att händerna rycker som en hip-hopdansare. Nu blir det tufft. Inte dricka så mycket kaffe, herreguuuud, det har ju blivit mitt godis.
Den här söndagen är lika regnig som lördagen och det känns motbjudande att ta promenaden över åkrarna och ängarna. Får se hur jag gör. Stövelpromenad känns inget kul.
Nu ska jag sätta mej och öva in nya svarsrepliker på följande frågor jag möts av varje dag: Men ska du försvinna helt och hållet? Men nu ska du väl inte gå ned mer? Men VAD har du gjort?
En aningens negativa klanger i frågorna och jag måste gå i försvar på ett snyggt sätt. Särskilt när jag berättar om pulverperioden. En del blir direkt negativa. Man KAN inte leva nio veckor på pulver. Man MÅSTE tugga. Jaha, och sen då? Du kommer ju att gå upp allt när du börjar äta...? Svar: jo, man kan leva ännu längre på pulver som innehåller precis alla näringsämnen, bara man dricker mängder med vatten. Nej, jag saknade inte tuggandet ett tugg, hihi. Nej, lär man sej HUR man ska äta behöver man inte gå upp. Det gäller att inte gå TILLBAKA till gamla vanor.
Slut på föreläsningen.
Ska kolla när gräset växer en stund.