Inget bra klipp

Jag är en trött mänska. Först klippa gräset när jag kom hem. Det har växt så det knakat, så pass knakande att jag fått hörselskador. Och på en bit så pass långt och högt gräs att klipparen bara la av. Fast då var vi färdiga Stigan och jag, nästan. Som straff fick jag ta en promenad. (Ja, jag vet, orättvist, det var ju inte JAG som la av, men utdömt straff är utdömt straff. Och att tvinga en gräsklippare på självgående promenad när den inte är självgående är dömt att misslyckas.) Nu är klockan inte mycket alls, men en hårt arbetande kvinna kräver sin sömn. En och en halv vecka kvar till semestern. Det vill säga 100 år i verklig tid.
God natt