Med rumpa i vädret

No sol. Costa del moll. Nä, jag går inte i moll. Jag går i sandaler.
Ogräsrensningen blev avbruten av en styck brorsa som ville ha kaffe. Och det fick han ju, det lilla hjärtat. Vi satt och diskuterade träningsformer eftersom han är den absolut sundaste av oss. Han röker inte, tränar som en tok och är mån om maten. Jamen, vänta det där låter ju som jag också. Bortsett från den lilla rykande detaljen.
Han tränar på ett annat gym och är alldeles förälskad i nåt som heter easy-line, gruppen går runt olika träningsstationer under 30 minuter och det ska visst vara kuljobbigt. Sen kör han med spinning sen länge. det har jag prövat, för flera år sen och det känns fortfarande som jag har en cykelsadel mellan benen. Urtrist. Och jobbigt.
Nu har jag rensat färdigt för idag. Har gått med rumpan i vädret och sett ut som en sån där fånig trädgårdsprydnad, ni vet ett tantarsel i prickig klänning som ser ut som en riktig tant som står böjd över rabatten, fast hon är nog gjord i masonit eller nåt. Det och väderkvarnar och traktordäck är det värsta jag vet i prydnadsväg. Men du får gärna gilla det, du kan vara bra ändå.
Sen kom en väninna som bor fem minuter härifrån och om en stund ska jag dit på grillförfest. Sen ska hon och några till ta bussen till stan och göra den mer osäker än vanligt. Är högst tveksam till att följa med. Tänker så präktigt på ekonomin och morgondagen. Vi får se.