Väckarlklockan fick en puss

Jag kysste väckarklockan när den ringde vid fem på morgonen. Med ett leende klev jag upp, denna sista arbetsdag på fyra veckor. Och ändå gillar jag mitt jobb. Men ledighet är ett så vackert ord.
Idag blir det tufft att hinna med allt, typ träning, uträtta ärenden och sen klämma in lite arbetstid också. Så inlägget blir kort, inte ens kärnfullt och på bussen in kom jag på så himla mycket bra grejer att blogga om, men nu kommer jag inte ihåg en enda.
Vi ses senare!