Levis och jag på promenad

Regn, regn. Men under ett litet upphåll tog jag mig en promenad. Det var jag och gamle Levis som var ute gick. Levis har precis kom ut ur garderoben och det var en ren fröjd att gå omkring med den här slitne gamlingen.
Som är en jeansjacka jag köpte 1982 i nåt yrselt ögonblick när jag kände mej rik. För jag vill minnas att han var dyr, Levisen, men en sån där lite statusgrej som jag ville unna mej. Jag har trott att jag kastat ut Levis för flera år sen, men det var fel.
Av en slump hittade jag honom i en av garderoberna där han bara väntade på att få komma ut. Det konstiga är att han är större än jag minns honom. Då, 1982, var jag rätt smal men jag är tydligen smalare nu. (Det känns så underligt och underbart att skriva så: jag är smalare nu. Ordet smal och jag har inte hört ihop på så länge.)
Gjorde god lunch: fräste vitkål och olika löksorter ihop med soja och peppar. Till det en laxfilé och grön- och rödsaker. Till middag blir det lövbiff. Jag gillar det här livet, om jag inte har nämnt det förut.